UTFODRING & FARLIGT ATT ÄTA

Varningslista skrolla ner

VALPAR 

I samband med flytten till det nya hemmet äter de flesta valpar lite dåligt de första dagarna – det är inget att oroa sig för!!

Valpen ska ha mat 3 ggr/dag jämnt fördelat med 5-7 timmars mellanrum .

Din valp har under uppväxten fått till största andel färsk mat. Jag ger Much valpfoder utan kyckling. Much valpfoder är helfoder och innehåller alltså de vitaminer och mineraler som valpen/hunden behöver. Sista tiden innan det är dags att flytta har även torrfoder ingått i dieten (se nedan) Vid leverens får valpen med sig foder för ett par dagar, både torrt och färskt. Då du hämtar din valp får du information om hur stora portioner den ska ha . Öka sedan allt eftersom det märks att hunden behöver mer – OBS!! Efter BEHOV – INTE efter hur glupsk den är!!

Färsk mat är det bästa man kan ge och min absoluta rekommendation är att Du fortsätter att ge valpen åtminstone någon del färsk mat dagligen och varierar kosten. Enbart torrfoder ger ett sämre immunförsvar o känsligare mage vilket innebär att hunden lättare drar på sig sjukdomar, allergier, mag- & hudproblem.

Valpar är mycket känsliga för störningar – det beror på att de är alerta och samtidigt angelägna om att vara med på allt. Mat är inte alltid en prioriterad händelse!!! Det är alltså oerhört viktigt med lugn och ro kring måltiden!!

Det är viktigt att ha rutiner och att servera mat på ungefär samma tider varje dag. Överutfodra inte det kan skapa problem i vuxen ålder.

Utfodra ALDRIG med mindre än 4 timmars mellanrum! Det är mycket viktigt att magen får vila mellan måltiderna! Om valpen inte ätit upp maten efter 15 minuter – ta bort skålen!! Ny mat serveras på ordinarie tid. Om valpen äter tomt och ser ut som den vill ha mer – ge den INTE mer för då kommer den inte att äta till nästa måltid…..öka istället försiktigt på ett eller flera mål allt eftersom. Dvs om den börjar tunna ut och verkligen behöver mer! Om valpen lämnar mat i skålen – SLÄNG det som blev över och ge mindre portion nästa gång! Äter den upp då så ge lite mindre portioner i någon dag och öka sedan. Du måste öka på portionerna något allteftersom – kontrollera hullet regelbundet och anpassa mängden mat därefter. Revbenen ska vara lätta att känna men inte synliga. Från ca 4 månaders ålder fördelas maten på två mål per dag t ex kl 8.00 – 9.00 och kl 18-19.00.

Vanligen måste man minska portionerna något då valpen blir 8 -12 månader och har växt klart. Det märks på aptiten/hullet! Hullet avgör hur mycket mat man ska ge – inte tabellerna på påsen!

Förutom färdiga djupfrysta färskfoder kan man som färsk mat använda rå nötfärs, kokt kyckling, fisk eller andra lämpliga animaliska matrester utan lök när sådant finns. Om man ger färsk mat som inte är helfoder så ska man också ge vitaminer/mineraler i motsvarande andel (50% hemlagat/färsk mat = halv dos tillskott)

DEN VUXNA HUNDEN

Hundar är individuella, liksom vi människor. Det gäller såväl matordning som mängden mat. Även hundar kan ha dålig aptit någon dag utan att det är något fel! Ta därför alla mängdangivelser från fodertillverkare med en nypa salt. Så länge hunden är pigg, frisk och i lagom hull så är allt bra.

OLÄMPLIGT

De flesta hundar saknar tillräckligt av det enzym som bryter ner mjölksocker och kan därför må dåligt av mjölkprodukter. Ge INTE…….. Mesost, Messmör, Pulver till vissa vällingar och grötar, Potatismospulver, Glass, Ädelprodukter, Mjölkprodukter, Getmjölk, Filprodukter, Grädde, Kvarg, Undvik alla charkprodukter som korv, leverpastej, kokt/rökt skinka etc. De innehåller för mycket salt och kemiska konserveringsmedel.

TORRFODER

En del föredrar torra kulor eller att man i stort sett bara blöter dom, häller av vattnet och serverar. Blötlägg INTE maten längre än max 15-20 minuter. Pröva dig fram – hundar är som oss – de har olika smak! Vuxna hundar av små raser har hög ämnesomsättning och har därför i princip samma behov som valpar – jag gör därför ingen skillnad på valp- och vuxenfoder. Jag använder samma foder till vuxna som till valpar. Det är den enskilda hundens behov som styr och olika fabrikat har olika ”policy/kultur” vad gäller definitionerna! Fråga inte veterinärer eller butikspersonal – deras foderkunskap är som regel skrämmande usel! Ring istället om ni har frågetecken!

För pudel och andra klippraser gäller att de ”drar” extra protein och fett för pälstillväxtens skull . Det är alltså extra viktigt för en pudel att få näringstät mat!!! Använd endast foder som har MINST 25%-30% protein, helst mer!… och MINST en fetthalt på 15%-18% (torrfoder). En mycket aktiv hund kan behöva mer – ju aktivare hund desto mer fett krävs! Men OM hunden har tendens att bli lite lös magen, få lite fettblank avföring o har svårt att hålla sig så ska du dra ner på fetthalten.Är man ute mycket på vintern så krävs ett fetare foder under den tiden än det man ger på sommaren.

Jag rekommenderar ”Eukanuba”, ”Precept” eller Pure National som torrfoder då de har mindre av tillsatser och bättre kvalité enligt mig.

FÄRSK MAT (fryst)

”Vom og hundemat” valp eller nr 33 eller MUCH Starter är det jag använder till mina vuxna hundar som INTE innehåller spannmål (finns dock en variant med ris som passar hundar som har en tendens att bli hårda i magen) Välj annars t ex Bravo Vilt med Vom eller Nordic Special. Båda är gjorda på kött & korngryn ( KÖP INTE BASVARIANTERNA).

Färsk mat/hemlagad mat är naturligtvis det bästa för hunden men även om man i huvudsak använder torrfoder så bör man dagligen ge något lite färsk mat även till vuxna hundar t ex okryddade matrester varav merparten i form av kött/fisk eller andra animalska produkter. Använder färskt helfoder behövs inga kosttillskott.

Nya tillskott på marknaden är spannmålsfria produkter från www.sundhundmat.se samt www.sundhundmat.se som är avsedda som enda foder i en utfodring inspirerad av BARF och alltså ska man variera de olika sorterna och se till att varianterna med krossade ben ingår i tillräcklig omfattning. Mer om detta finns på respektive hemsida.

Om man ger enbart torrfoder eller annat helfoder ska man INTE ge kosttillskott – däremot rekommenderar jag absolut att man ett par gånger i veckan ger färsk vitaminrik mat som t ex löskokt ägg, lite rå lever eller annan inälvsmat samt fet fisk alt. tillskott av fisk/laxolja. De flesta varianter av ”Vom og hundemat” innehåller lax – ger man dessa ska man inte ge extra fisk/laxolja. Om man ger delvis torrfoder och delvis helagat/färsk mat (ej helfoder) rekommenderar jag tillskott av Standardt Laga Mat i proportion till hur mycket färsk mat man ger.

HEMLAGAD MAT

Det går naturligtvis hur bra som helst att utfodra enbart med hemlagad mat – så länge man tillagar maten utifrån hundens behov. Det är INTE svårt och man behöver INTE vara näringsexpert!!! OBS INGA KRYDDOR!

Förslag (gäller friska hundar):

Minst 40 % (volym) proteinrik mat i huvudsak olika typer av kött och fisk….även vom och annan inälvsmat. Keso och ost kan ingå i mindre mängd men aldrig ”lättflytande” mejeriprodukter som mjölk, fil och yoghurt (möjligen lite laktosfri yoghurt) . Åtminstone nötkött bör ges RÅTT!

Några gånger i veckan kan man gärna komplettera med kokt ägg och en gång/vecka lever för deras innehåll av naturliga vitaminer. Ägg och lever är de mest vitaminrika livsmedel vi har! Inälvsmat ger mer näring än muskelkött.

Max 60 % (volym) kolhydratrik men helst avsevärt mindre! Koka gärna en gröt på lika delar avorioris, skalad hirs och krossat bovete så får du en kolhydratbas som bidrar med mycket mineraler och som har en gynnsam effekt på blodsockerkurvan. Korngryn kan också ingå. Det går bra att koka upp till en veckas behov på en gång – den håller sig i kylskåp. Med välkokt menas 2-3 ggr så länge i 2-3 ggr så mycket vatten som det står på förpackningarna. Andra kolhydrater som kan användas är couscous, bulgur och quinoa. Sporadiskt även havregrynsgröt, välmosad överkokt potatis (EJ pulverpotatismos) , bröd (ej råg), pizzakanter, pannkaka, makaroner mm. Man kan mycket väl också använda blandade grönsaker från frysdisken som man kokar upptinade i 6-7 minuter och kör i mixer – hur mycket grönsaker och vilka avgörs av vad hunden visar sig tåla. Den kolhydratrika delen kan med fördel helt och hållet uteslutas – den är inget som hunden behöver utan är bara en billig energikälla.

Byt gärna ut en del kolhydratrik mat mot grönsaker och/eller välkokta rotsaker mjölksyrade t ex surkål, för bättre smältbarhet och bättre tarmflora. Bär och övermogen frukt fungerar också.

Fett är väldigt viktigt för hunden! Ge åtminstone en ”klick”. Det kan i princip ingå med så stor andel hunden tål utan att bli dålig i magen – minska då på kolhydraterna – INTE på proteinet. Välj animaliskt fett t ex ister, RIKTIGT smör, bortskurna kanter från kotletter etc. Lite Ekologiskt kokosfett går också bra men bör inte utgöra hela fettmängden (använd aldrig det härdade kokosfettet som liger i kyldisken tillsammans med margarin etc) . Ge ALDRIG margarin eller bordsmargarin. Vid hård/långvarig träning eller utevistelse i vinterkyla krävs mer fett än vanligt!

Grönsaker/rotsaker kan också utgöra den enda kolhydratkällan – protein/fettrik mat blir då den huvudsakliga födan. Detta liknar mer hundens naturliga föda. En del av grönsakerna får gärna vara

KOSTTILLSKOTT till hemlagat:

Jag bedömer Standardts tillskott som de bästa på marknaden och därför rekommenderar jag deras ”Laga mat”. Om inte fet fisk ingår i kosten åtminstone några gånger per vecka rekommenderar jag Standardt Fiskolja 3-4 ggr/vecka.

SE UPP ! ! ! 

  • SE UPP för , och köp ALDRIG, de icke frysta foder som ligger förpackade i ”plastkorvar” – de är konserver och innehåller konserveringsmedel men marknadsförs ibland felaktigt som ”färskfoder” – t ex Oscar Power Plus och Pedigree Pal.
  • Ge inte rökta grisöron etc – möjligen torkade – ibland!
  • Utfodra aldrig timmarna före eller efter hårdare fysisk ansträngning!
  • Var måttlig med godis och ge aldrig godis timmarna innan en måltid till en valp. Välj naturliga produkter – det finns idag flera fabrikat av rent torkat alt. frystorkat kött i småbitar .
  • Köp riktiga ben. Det finns som regel att få tag på i saluhallar eller hos butiker som själva styckar. Gröp ur en del av märgen från märgben – den är ohyggligt fet och kan orsaka diarré.
  • Ge ALDRIG tillagade ben – ben ska ges råa!!! Tillagade ben blir för hårda och kan orsaka tandfrakturer alternativt splittras så att det blir vassa bitar som kan skada tarmarna.

DIETMAT

Vid akut diarré ska ingen mat ges förrän magen lugnat sig! Vätska är däremot viktigt att få i dom! Första måltiderna ges enbart kokt kyckling, kokt fisk eller rå nötfärs i små portioner! Därefter högst hälften (helst mindre) av portionen ska bestå av välkokt ris dvs ris som kokat 3 ggr så länge som det står på förpackningen i drygt 3 ggr så mycket vatten. Minst hälften (helst mer) kokt kyckling, rå nötfärs eller kokt vit fisk dvs torsk, kolja, sej, hoki.

Så fort avföringen är normal kan man börja blanda i det vanliga fodret – 25% i två dagar, 50% i två dagar, 75% i två dagar och sedan 100%. Vid ev bakslag backar man tillbaka och börjar om! Bra tillskott – ”Standardt Mage” (finns i välsorterade zoobutiker och på Foderbilen)

OBS!! Efter en kraftig maginfektion, tarminflammation som varat länge kan man behöva ge dietmat längre tid.

”KRÄSNA HUNDAR”

Hundar som betraktas som ”kräsna” har ofta magproblem som ännu inte blivit så allvarliga att de uppmärksammats/diagnosticerats. Hunden har helt enkelt ont i magen och vill därför inte äta!! Här hjälper det inte att byta foder, vara ”stenhård” och låta hunden gå hungrig etc. Allt sånt förvärrar bara situationen! Se till att hunden äter – till varje pris! Helst Hemlagat eller färskfoder. Arbeta på att hunden ska få bra aptit (bli fri från sina problem) – först när hunden ätit sin mat med GOD aptit en tid kan man sakta börja vänja den vid ett bra torrfoder om man så vill. Visst finns det hundar som är kräsna i ordets rätta bemärkelse – men det är då en omskrivning för ”felnärda” eller ”överutfodrade”. Ge mindre mat, näringsriktig mat och ABSOLUT INGENTING mellan måltiderna!

HUNDEN KRÄKS / LUKTAR SURT

Ge ph-balanserande tillskott om hunden kräks galla/gult slem dvs kalciumkarbonat i någon form. Det kan vara Standardt PH-balans, PH-kalk för djur, mm. Hundar som kräks kan behöva dela upp maten på 3-4 mål per dag. Antalet minskas när hunden blir bättre. Undvik foder som innehåller majsgluten.

Pröva också med ett foder som inte innehåller betmassa som t ex Standardt eller Orijen. Detsamma gäller om hunden ”bara” verkar ha sura uppstötningar eller luktar ”surt” från munnen.

LÖS MAGE

Hundar som ständigt är lite lösa i magen får förmodligen ett foder med för mycket fett och/eller proteiner med låg smältbarhet och/eller svårsmält spannmål. Mitt intryck är att det sista är vanligast. Hunden kan också behöva en avmaskning!

GASER

Hundar som har problem med gaser får förmodligen ett foder med låg smältbarhet – proteiner med lågt biologiskt värde och/eller för mycket spannmål alternativt så har just den hunden problem med att smälta något i just det fodret! prova med att ge Kesella till maten eller Byt foder!

Bra kosttillskott till alla hundar med orolig mage är Standardt Mage eller Stomax. Aloe Vera juice har hjälpt hundar med magkatarr och kräkningar. Kiselgel kan vara till hjälp vid tarminflammationer och diarréer.

Vid ihållande besvär bör man givetvis söka veterinär för att utesluta ev. sjukdomstillstånd!

Alla större förändringar i utfodring bör ske succesivt över några dagar – upp till en vecka.

INGET GODIS MELLAN MÅLTIDERNA!! Om du ska träna trix eller lydnad så ska du göra det vid tidpunkten för en måltid och räkna in det valpen får i dagens matranson. Det går utmärkt att använda torrfoder som godis – de flesta ”godis” du kan köpa är direkt dåliga /olämpliga produkter….med undantag för de som består av rent torkat kött. OBS! En klapp, en lekstund eller annan kul händelse är också bra belöning i samband med träning.

Efter att ha varit på en kurs om resistenta bakterier ger jag mina hundar/valpar inget med färsk kyckling!!!
(gäller även svenskt då kycklingarna som är inköpta som avelsdjur troligen bär med sig resistens i generna).

LIVSFARLIGT !!! att äta för hund; 

  • Choklad. Som många säkert redan vet är choklad inte alls bra för hunden. Choklad innehåller xantinalkaloider som koffein och teobromin, vilket har en stimulerande effekt på nervsystemet och kan göra att hundens hjärta och hjärna blir överstimulerade. En hund som har fått i sig choklad kan börja kräkas, bli uttorkad, få buksmärtor, darrningar, förhöjd kroppstemperatur, oregelbunden hjärtrytm och kramper och i värsta fall kan chokladen leda till döden. Ju högre % desto farligare.
  • Lussebulledeg (och all annan deg som innehåller jäst). Degen kan jäsa i hundens mage och börja producera alkohol. Degen kan också skapa en stor mängd gaser i hundens matsmältningssystem, vilket kan leda till svår smärta eller i värsta fall en sprucken mage.
  • Bacon (eller annan väldigt fet mat). Mat som är rik på fett kan leda till att hunden drabbas av pankreatit, och när en hund väl har utvecklad pankreatit kan deras bukspottkörtel sluta fungera.
  • Ost. Precis som med mjölk innehåller även ost ämnen som hunden inte kan bryta ner. Och precis som när hunden har fått i sig mjölk så kan den drabbas av bland annat kräkningar och diarré även av ost. Var extra vaksam med färskostar.
  • Vindruvor och russin. Inte heller här vet man exakt vad det är i produkterna som är skadligt, men konsumtionen kan leda till att hunden drabbas av njursvikt – och det kan vara dödligt. Hunden kan börja kräkas, få diarré eller tappa aptiten. Det finns dödsfall som gått väldigt fort.
  • Lök. Om hunden får i sig för mycket lök kan det vara skadligt. Löken kan skada hundens röda blodceller och göra dem svagare. Får hunden i sig tillräckligt med lök kan det leda till att man tvingas göra en blodtransfusion.
  • Macadamianötter. Att macadamianötter kan vara skadligt för hunden är en relativt ny upptäckt. Exakt vad det är i nöten som inte är bra för djuret är ännu inte känt, men om en hund får i sig nöten kan det orsaka en toxisk reaktion. Hunden kan bli svag och få svårt att gå, drabbas av kräkningar, depression, skakningar och hypotermi.
  • Vitlök. Precis som vanlig lök kan vitlöken vara dålig för hunden. Hunden blir trött och får svårt att röra sig – någonting som kan visa sig efter några dagar. Hundens urin får en mörkt orange eller röd nyans, och konsumtionen kan leda till att en blodtransfusion krävs.
  • Mjölk. Mjölk innehåller mjölksocker – vilket hundar inte har enzymer för att bryta ner. En hund som druckit mjölk kan drabbas av kräkningar, diarré och andra problem. Det behöver inte vara direkt livshotande, men kan leda till att hunden får allvarliga sjukdomar.
  • Avokado. Avokadon innehåller persin, vilket hunden inte tål. Avokado kan leda till att hunden får problem med magen eller svårt att andas. Dessutom är avokadokärnan livsfarlig – den är lätt och lätt för hunden att råka svälja.
  • Äppelskrutt. Kärnorna i ett äppelskrutt kan avge cyanid, vilket kan leda till att hunden blir yr, får svårt att andas, kollapsar eller till och med hamnar i chock eller koma.
  • Ekollon innehåller en mängd med ämnet ________ som kan orsaka